Invandringen till Kanada

Idag fick jag den spännande och viktiga lilla boken ”Kanadamodellen – Hur Invandring leder till jobb” med posten. Kanada är ett land som vi mycket väl kan jämföra Sverige med inom olika områden. Kanada är känt för att vara en av världens främsta invandringsländer, och varje år får Kanada 250.000 nya invånare, vilket motsvarar 0,7% av hela landets befolkning. Mer än 1/5 av kanadas befolkning är födda utomlands. Tittar vi på statistiken för arbetslösheten så var skillnaderna år 2008 mellan inrikes- och utrikesfödda 0,3% respektive 2,3%. Jämför vi nu detta med Sverige så var motsvarande siffror 6,4% respektive 7,4% under år 2008 (Hojem & Ådahl.2013:10-11).

Varför har då integrationen i Kanada lyckats så bra enligt forskarna som skrivit boken ”Kanadamodellen – Hur invandring leder till jobb”. Det finns tre stora förklaringar enligt forskarna, nämligen: (1) attityder, (2) civilsamhällets betydelse, och (3) välfungerande arbetsmarknad. Även om forskarna resonerar olika inom ett flertal olika områden, så är de åtminstone överens om att det kanadensiska samhället kännetecknas av en positiv attityd till invandring och att invandrarna har tillfört mycket positivt till samhället. Dessutom har olika typer av non-governmental organisations (NGOs) spelat en mycket stor roll för integrationen, då mycket av integrationen och bosättningsverksamheten har skötts av olika icke-statliga organisationer, och många gånger har dessa drivits av invandrarna själva och de invandrare som kom före dem. I Sverige däremot så ligger mycket av ansvaret på stat- och kommun, vilket visat sig vara mycket ineffektivt. Förutom detta så har Kanada en arbetsmarknad som kännetecknas av en större flexibilitet, mindre anställningsregler och lönebildning i Kanada är friare än i Sverige. En stor skillnad som författarna också tar upp är att så många som 60% av invandrarna och deras familjer kommer via en urvalsprocess. Poängsystem som det kallas, och där spelar utbildning, språkfärdigheter, ålder, och bekantskap/kunskap om Kanada spelar en mycket stor roll (Hojem & Ådahl.2013:12-15).

Den stora skillnaden mellan Kanada och Europa. Det som utgör den stora skillnaden mellan Kanada och länderna i Europa handlar om hur man ser på sig själv. I många EU-länder lever fortfarande tanken om nationen och den nationella samhörigheten, som bygger på en idé om att det skulle existera en gemensam kultur och etnicitet. I Kanada däremot så förekommer det inte någon sådan mytbildning. En stor förändring inträffade i Kanada på 1960-talet när Kanadas dåvarande regering förklarade sig officiellt tvåspråkigt, nämligen engelska och franska, och att landet dessutom är bikulturellt. Detta genomfördes för att bättre spegla landers rötter tillbaka till 1500-talet då de första engelska och franska bosättningarna uppstod. Efter detta blev den typ av mytbildning som förekommer i Europa inte längre möjligt. Dessutom har Kanada efter detta dessutom infört en multiculturalism act som trädde i kraft år 1988. Det här innebär dessutom att invandringen inte uppfattas utgöra något specifikt kulturellt hot utifrån det förhållningssätt som dominerar hos majoriteten av kanadensarna (Hojem & Ådahl.2013:22).

Varför invandring till Kanada?. En av de stora anledningarna enligt experterna som forskat på det här är att invandrarna har bidragit på ett positivt sätt till bland annat storleken på landets befolkning, men även bidragit på ett positivt sätt till moderniteten i Kanada, vilket i sin tur visat sig ha påverkat landets säkerhetspolitik. Det behövs nämligen enligt forskarna en större befolkning för att ett land ska klara av att hantera det säkerhetspolitiska behovet som finns numera, då det är tal om ett mycket stor territorium för just Kanada. Det råder en kontrollerad invandring till Kanada för att bevara den ekonomiska tillväxten, men även för att bevara den humanistiska tradition som Kanada är känt för, men det behövs även för att skydda Kanadas säkerhet och nationella intressen. Samtidigt behövs den kontrollerade invandringen för att skydda folkhälsan och för att upprätta en mycket god välfärd.

Kanadas invandringssystem baseras på humankapitalet och vilken nytta som humankapitalet innebär för samhället och den nationella ekonomin (Hojem & Ådahl.2013:23-24).

Sociala normer / attityder och icke-ingripande

Det finns enligt Danielle Keats Citron, som skrivit boken Hate Crimes In Cyberspace en tydlig koppling mellan sociala normer, sociala attityder och icke-ingripande från rättssystemet.

Hon resonerar bland annat som så att 1900-talets domare och socialarbetare ofta behandlade och bemötte misshandlade kvinnor som ansvariga istället för att lägga skulden på förövaren. Det här medförde ofta att misshandlade kvinnor och de som blivit sexuellt trakasserade på jobbet lämnades utan hjälp av rättssystemet.

Vi ser nu att dessa normer och attityder finns kvar i samband med problemet hot, hat och trakasserier på nätet. En studie från 2009, nämligen National Crime Victimization Survey visar på att endast 40 procent av ungefär 2 miljoner som drabbats av stalkers har kommit att rapportera detta till polisen, och endast 25 procent av de som också drabbats av stalkers på nätet har rapporterat detta till polisen. I samma studie framkommer det att endast 37 procent ansåg att övergreppen var tillräckligt allvarliga för att anmäla till polisen.

Samtidigt ansåg 17 procent att polisen antagligen inte skulle hjälpa dem om de anmäler dessa övergrepp, därför att de utgår ifrån att polisen inte kommer att ta en anmälan på allvar och istället skuldbelägga den som anmäler brottet. Hela 13 procent trodde att polisen inte hade tillräcklig rättslig auktoritet eller relevanta verktyg för att hantera fallet.

Författaren lyfter också fram att en majoritet av domstols-och polismyndigheterna utreder inte fall av stalkers på nätet därför att de saknar relevant träning i att förstå allvaret av dessa brott, och de saknar också teknologiska färdigheter för att stoppa den här typen av brott. Dessutom visar det sig enligt författaren att poliser både lokalt och på landsbygden saknar träning i att lösa problem som handlar om stalkers på nätet (Keats Citron.2014:82-84).